Utan att veta någonting om vad jag skulle mötas av, gick jag in mer eller mindre blank i skallen till Bohusläns Museum. Allt jag visste var att det var en utställning som Sinclair eleverna gjort. Då vi kom dit bänkades vi i samlingssalen på museet tillsammans med många, många andra, och såväl lärare, elever och personal från museet berättade om hur mycket arbete som lagts ner och det delades ut några stipendier från Uddevalla Konstförening till ett handfull elever.
I konstsalen på nedre våning hade många elever blanka ögon men raka ryggar. Vetskapen om att de snart ska ta studenten tror jag bidrog till någon form av separationsångest, men vetskapen om att ett hundratal hade kommit för att avnjuta deras konst gjorde eleverna taggade och stolta.
Konsten som jag bevittnade speglade väl artisten bakom. Lika fantasifulla som en del bilder var, lika påhittiga var konstnärens kläder. Kvinnokön med ett feministiskt perspektiv gick att finna lite överallt, en drake gjord av metallringar, några självporträtt, djur.. Ja, det mesta gick att finna.
Jag är inte han som brukar besöka konstutställningar, men idag är jag tacksam över att jag gick dit! Jag berördes och fick energi, och mina barn uppskattade konsten, men inte minst att det också bjöds på chips och dricka!
Läs mer om utställningen på uddevalla.com
